getingen

en geting surrar

oupphörligt i uterummet

där jag dricker morgonkaffet

söker frihet

mot vägg och glas

tystnar på vinrankans

omogna hänge

för en stund

men snart är

den rastlösa flykten

åter igång

jag har ställt en dörr

på vid gavel

en möjlig

tioprocentig

väg ut

känner du inte,

lilla vän?

vindflödet över fältet,

koifiskens lek i dammen

solrosdansen

vindspelets sång?

de gör vad de kan

för att nå oss här

kom ut!

här krymper

din värld och ditt liv.

men kanske en geting

kan nöja sig med ett bo

av glas

kanske det är jag

som behöver hitta

vägen ut

Föregående
Föregående

Hur står vi ut med allt som inte är nödvändigt?

Nästa
Nästa

Om att lära sig gå på vatten