orden

Liza L Lundkvist Liza L Lundkvist

fönstret


Det immade på hjärtats 
kalla fönster 
ett tecken på att 
någon varit där 
Ni öppnade berörda 
för varandra 
Lät kärleken få vara 
som den är 

I sårbarheten föddes 
dröm om framtid 
och mod att våga 
älska en gång till 
Och på en immig ruta 
anas orden 
Att kärlek är vad livets 
Gud själv vill 

Er kärlek är ett fönster 
mot en lustgård 
där Gud vill andas 
liv i varje dag 
Den är ett hoppfullt motstånd 
satt i världen 
den kärlek ni har famnat 
med ert ja. 

Er kärlek är en sång från 
andra världar 
ett andetag, ett 
avtryck av Guds hand 
Ert ja är ekot av Guds 
Välgångsönskan 
välsignelse av era 
liv och band. 

Läs mer
Liza L Lundkvist Liza L Lundkvist

ny törst

En människa 
Med många liv bakom sig 
Har rest sig upp 
Och talar till oss andra 
Hans röst är fast och 
orden opolerade 
Hans ögon fästs vid oss 
och bär ett glädjens ljus. 

En sårig son 
Han saknar några tänder 
Har trassligt hår 
Och tröjans söm är solkig 
Så rak han bär sitt 
namn och sin historia 
Om outsläcklig törst, 
om längtan utan slut 

En människa 
Förlorad, tömd på livet 
Men öde tom 
var också Jordens början 
Och livet föddes 
där i kaosvattnets ström 
Hans törst fick ett nytt mål 
vars namn är tacksamhet



Läs mer
Liza L Lundkvist Liza L Lundkvist

lilla vit

det börjar

som en skälvning inuti

inte mer


den rör vid cell och nerv

den rör min hud

och fyller varje tomrum 

med sin ton

klar och mjuk

mitt hjärta slår 

och munnen ler 

och mina trötta ögon ser

och ögonlock och panna

vänds till ljus 

och var bekymmersfåra

slätas ut

som lilla vit 

tar sats i dans 

på ljus lavendels strå

så dansar jag 

på fastans äng 

där kärlek är min våg

all klagan vilar här 

och inget annat mättar mig 

än att jag är med dig

till sist är

tacksamheten 

allt jag är



Läs mer
Liza L Lundkvist Liza L Lundkvist

tjällmo

Du tog mig dit i augusti,

när sommaren ännu 

var högmodigt kvav 

och envist påträngande


Vi åt oss stinna

på det gamla gästgiveriet

och såg getingarnas dödliga begär

efter den gula flädercidern

i mitt halvt tömda glas

Vid bordet intill satt 

Matilda och Joachim,

de två cyklande tyskarna

De saknade sina landsmän

i denna del av Sverige

och undrade varför de inte kom


Själv saknade vi inget

Möjligen kylaggregatet från Grand

och lite framtidstro

på barnens skolgård

Läs mer