Fönstret

Det immade på hjärtats 
kalla fönster 
ett tecken på att 
någon varit där 
Ni öppnade berörda 
för varandra 
Lät kärleken få vara 
som den är 

I sårbarheten föddes 
dröm om framtid 
och mod att våga 
älska en gång till 
Och på en immig ruta 
anas orden 
Att kärlek är vad livets 
Gud själv vill 

Er kärlek är ett fönster 
mot en lustgård 
där Gud vill andas 
liv i varje dag 
Den är ett hoppfullt motstånd 
satt i världen 
den kärlek ni har famnat 
med ert ja. 

Er kärlek är en sång från 
andra världar 
ett andetag, ett 
avtryck av Guds hand 
Ert ja är ekot av Guds 
Välgångsönskan 
välsignelse av era 
liv och band.